Lite som när paketen är öppnade på julafton, det som man väntat och längtat efter är över. Precis så känns det just nu, lite tomt. I går sprang jag Fjällmaraton Bydalsfjällen 22k. Det var en tuffare runda än för två veckor sedan, jag hade slarvat med vilan veckan innan. Jag slet för varje meter framåt och hade bara flyt nerför Västfjället mot Mårdsundsbodarna men direkt i när motlutet kom uppför Sällsjöfjället tog det stopp. Jag resonerade i huvudet om jag skulle bryta eller ta mig i mål och valde det senare. Trotts att jag gjorde ett mediokert lopp är känslan av att ha klarat det och sprungit i mål fantastisk.
Mina kläder hänger på tork och mina Saucony pergerine ligger i tvättmaskinen i väntan på nästa pass. Ett fjällopp blir man inte ren av men man blir glad i själen och det tar jag med mig i uppladdningen inför nästa års lopp för det är ju klart att det blir en repris.
God kväll, hälsar en trött Jessica.
