Ont i knät

Att få ont i knäna är väldigt vanligt. Artros, ledbandsskador och schlatter är bara några av de besvär som kan drabba knäleden. Är du en av alla som råkat ut för knäsmärta eller just nu lider av värk i knäna kan du här få både matnyttig information om hur knäleden fungerar och vad som kan tänkas vara orsaken eller diagnosen bakom. Men kanske viktigaste av allt, vad du ska göra för att bli av med knäsmärtan och hur du bäst undviker den. En sak kan vi snabbt slå fast, vissa smärtor i knäna läker av sig själv, andra behöver träning, rehab eller ortoser. Några behöver vård och vissa blir tyvärr aldrig helt bra.

Ont i knät

Överbelastning i knäleden

Om du drabbats av en överbelastningsskada i området kring knäna så har någon struktur (muskel, ledband, ledkapsel etc.) utsatts för alltför stor belastning över tid. Det är alltså inget trauma som hänt, utan gränsen på vad den delen av kroppen just nu klarar av har passerats. En överbelastning kommer resultera i ett smärttillstånd där du känner av smärtan mer eller mindre. Till att börja med bör du vila och minska på eventuella aktiviteter. Ibland kan det räcka med att vänta ut smärtan ett par dagar eller någon vecka. Om besvären kvarstår så bör du absolut få det undersökt. Fundera igenom och fråga dig själv vad som kan vara orsaken till att det börjat göra ont i knät:

  • Har du påbörjat någon ny aktivitet?
  • Ökat belastningen på något vis?
  • Hur ser dina skor ut och hur belastas dina knän när du rör dig?

Bara genom att svara på dessa frågor brukar man kunna närma sig en del av orsaken till problemen.

Akuta knäskador

Vid en akut skada uppstår smärtan vid ett trauma. Exempelvis som vid ett avdraget korsband eller uttänjt sidoledband. Dessa skador bör tas om hand som alla akuta skador och därefter behandlas utifrån hur stor skadan blivit. Räkna med vila, rehabilitering och träning för att komma tillbaks till normal form igen. Det kan också behövas olika former av knäskydd som stödjer och avlastar under rehabiliteringen.

När det gör ont kring knäleden

Smärtor och besvär från knäleden och de strukturer som omger knäna är något vi undersöker ofta. Vi har god kunskap och lång erfarenhet att avlasta samt behandla de vanligaste diagnoserna till varför det uppstår värk och gör ont i knäna. Följande diagnoser är de vanligaste som vi träffar på:

Kontakta oss för att få hjälp

Vi hjälper dig gärna om du har frågor eller besvär kring dina knän. Känner du av värk, ömhet eller instabilitet i knäna så är du välkommen att kontakta oss via info@gaochlopkliniken.se eller direkt till våra kliniker. Vi svarar utförligt på dina frågor och försöker se till att du får den hjälp som just du behöver. Du kan också boka tid hos en av våra ortopedtekniker för att få en individuell konsultation kring dina smärtor.

Knäledens anatomi

Låt oss gå vidare till knäledens anatomi, hur knät är uppbyggt och vilka delar som gör vad. Vare sig du åkt på en skada eller bara är nyfiken på hur dina knän är byggda kommer du ha nytta av att känna till anatomin.

Knäleden är en så kallad gångjärnsled, det innebär att den mer eller mindre bara vill böja och sträcka. Och det gör den med bravur, mycket tack vare samspelet med knäskålen. Det går att rotera en aning i knäleden men det är långt ifrån den primära funktionen som knäleden har. Rotationsrörelsen kan nämligen bara ske när knäleden böjs. I samband med att du böjer i knäleden så minskas spänningen i ledbanden och då kan knäleden (läs lårbenet och skenbenet) rotera några grader mot varandra.

Knäleden har med sin uppbyggnad och anatomi både en stötdämpande och stabiliserande effekt. Mellan lårbenet och skenbenet hittar vi två viktiga delar, meniskerna och ledbrosket, som båda har viktiga funktioner för att just stabiliteten och stötdämpningen ska fungera optimalt. Mer om hur dessa fungerar kommer lite längre ned.

Skelett

Benen i knät består av följande tre ben som ledar mot varandra:

  • Lårbenet – Femur. Lårbenet är kroppens längsta och starkaste ben. Det har en ledfunktion både i knäleden och i höftleden. Längst ned på lårbenet sitter den mediala och laterala kondylen. Dessa är de delar som är försedda med brosk och inblandade i själva knäleden.
  • Knäskålen – Patella. Framtill på knäleden ligger din knäskål. Det är ett litet, till formen nästan triangelformat, ben som har en oerhört viktig funktion i knäleden. Knäskålen ger nämligen en hävstångseffekt till den stora muskeln (quadriceps) som ligger på framsidan av låret och som via knäskålen övergår i patellarsenan. Med hjälp av knäskålen kan quadriceps generera betydligt mer kraft. På baksidan av knäskålen finns ledbrosk som ibland kan vara orsak till vissa knäsmärtor.
  • Skenbenet – Tibia. Nedtill i knäleden hittar vi tibia, skenbenet. Det är det benet som du känner om du trycker framtill på underbenet. längst upp på tibia hittar vi tibiaplatån.
Knäledens anatomi

Menisker

Inne i knäleden sitter dina menisker, du har två till antalet i varje knäled. En inre samt en yttre. De ligger mellan tibiaplatån (översta delen av skenbenet) och lårbenets kondyler. Namnet har de fått från sitt utseende, menisk betyder nämligen liten måne på grekiska. Formen på meniskerna gör att lårbenet och skenbenet får en bättre stabilitet och samtidigt skapar meniskerna en distans som gör att dessa två ben inte ligger direkt mot varandra. Meniskerna kan på så vis avlasta benytorna och ge en viss stötdämpning.

Brosk

Brosk sitter på de delar av kroppens ben där benen möter ett annat ben. Helt enkelt där en led finns. Brosk är en typ av bindväv och kan förenklat beskrivas som en glatt och hård hinna som gör att benens ytor lättare glider i lederna. Brosket i knäleden bidrar också tillsammans med meniskerna att du får bättre stabilitet. Problem med brosket kan yttra sig som knäledsartros.

Ledband

Fyra viktiga ledband i knäleden bör nämnas. Dessa skapar var för sig och tillsammans en god stabilitet.

  1. Yttre kollateralligamentet sitter på utsidan av knäleden och bidrar till att knäleden blir stabil i sidled.
  2. Inre kollateralligamentet sitter på insidan av leden och har även det en sidostabiliserande funktion. Det inre ledbandet sitter också fast i den inre menisken så skador på ledbandet kan ibland även påverka menisken. Skador på någon av dessa två kollateralligament gör att knäleden kan kännas vacklande i sidled.
  3. Främre korsbandet har en stabiliserande funktion. Det ser till att lårbenet och skenbenet inte glider framåt och bakåt mot varandra.
  4. Bakre korsbandet jobbar tillsammans med det främre och har samma stabiliserande funktion. Skador på korsbanden är ofta komplicerade och kräver lång rehabilitering. Knäskydd som kan stabilisera och efterlikna korsbandens funktion är som regel ett måste i rehabiliteringen.

Bra jobbat! Nu har du god kunskap i hur dina knäleder fungerar och vad som kan vara orsaken om de börjar göra ont. Fundera alltid igenom vad som kan vara orsaken till dina eventuella besvär och ta det vidare därifrån. Och behöver du hjälp finns vi nära till hands, bara ett telefonsamtal eller mail bort.

Varukorg
Rulla till toppen