SINGLES DAY 11/11 - 25% rabatt

Stressfraktur

Stressfrakturer är följden av en överbelastning av kroppens ben. Frakturerna uppstår alltså inte, som vid en vanlig fraktur, av ett trauma. Istället rör det sig om små brott på benen som kommer av upprepad belastning som till slut blir så stor att benen får små sprickor/frakturer. Foten, skenbenet och bäckenet är vanliga områden som drabbas. Statistiskt sker mer än femtio procent av alla stressfrakturer i underbenen och fötterna. Absolut vanligast är att de så kallade metatarsalbenen på fötterna drabbas.
Stressfraktur i foten

Stressfraktur i foten

Som nämnt så är foten den delen som oftast drabbas av stressfrakturer. Ett annat namn för frakturer på metarsalbenen i fötterna är marschfraktur vilket kommer sig av att de är vanligt förekommande hos soldater/nya rekryter som tvingas marschera mycket. Är man ovan aktiviteten, får bära mycket packning och gå i mindre lämpliga kängor eller skor så ökar risken att drabbas av en stressfraktur i foten.

Symtom vid stressfrakturer

Även om stressfrakturerna är vanligast i foten så är symtomen snarlika om du drabbats på andra delar av kroppen. Symtomen är som följer:

  • Smärta efter och under träning eller belastande aktivitet. Oftast avtar smärtan snabbt när man vilar.
  • Smärtan kommer dyka upp allt tidigare under aktiviteterna ju längre du dras med problemet.
  • Det smärtar om du lägger tryck över området.
  • I ett senare skede kan man även se en blånad eller svullnad vid det skadade området.

Riskfaktorer

Alla kan drabbas av en stressfraktur men det finns definitivt tydliga riskfaktorer.

  • Osteoporos. Det innebär att bentätheten är nedsatt och benen därmed är skörare och inte tål lika mycket belastning.
  • Dåligt dämpade skor. Trycket och belastningen på kroppen när du rör dig eller tränar kan i mångt och mycket tas upp av din kropps leder och dina skors stötdämpning. Väl anpassade skor med bra stötdämpning minskar belastningen på kroppen och gör därmed att den klarar mer träning.
  • För dåligt näringsintag eller begränsad vila. Alla träning bryter ned kroppen och det är först med vila och mat som den byggs upp igen. Sköter du inte den delen så kan det bli en nedåtgående spiral där kroppen inte hinner med att bygga upp sig i tid. Det gäller även för skelettet.
  • Ökad belastning. Vid ökad träningsbelastning så ökar även slitaget på kroppens delar. Det finns alltid en övre gräns vad olika strukturer klarar av, så även kroppens olika ben.

Behandling

Om du drabbas av en stressfraktur så kommer du bli rekommenderad aktiv vila och att minska belastningen på den skadade delen. Beroende på var stressfrakturen sitter kan det alltså variera en aning hur din behandling blir.

Stressfrakturer i foten behandlar vi med hjälp av att “passivisera” foten och minska på trycket. Det kan enkelt göras med hjälp av olika stötdämpande fotinlägg och skor. En viktig del är att minska hur mycket foten får böjas, det görs enklast genom att en rullsula (kolfibersula) placeras ned i skon. Alternativt använder man en sko som redan har den här styvheten inbyggd vilket ofta gör susen. Med minskad böjning och belastning på foten får det skadade benet tid att läka.

Tidsmässigt så bör du räkna med upp till tolv veckor innan stressfrakturen kan vara läkt. Fortare kan det absolut gå men ha med dig att du får räkna med en försiktig gradvis ökning av belastningen under den här tiden. Smärtan styr och du ska vara helt smärtfri innan du är igång med full aktivitet igen. Är frakturen svårläkt kan det bli aktuellt med en stel stövel som du får gå med. Den får du då via ditt landsting.

Varför uppstår stressfrakturer?

När du belastar kroppen så bryts den ned. Lite förenklat kan vi säga att all träning och belastning förstör kroppen men triggar samtidigt kroppen till att anpassa sig efter vad den just fått utstå. I vila kommer kroppen bygga upp sig och reparera de skadade delarna. Muskelfibrer stärks för att orka mer, ben blir tätare för att klara kraftigare stötar, hjärtat stärks för att kunna pumpa mer blod och syre. De stötar du utsätter kroppens ben för när du går bryter ned benen. Om du inte vilar tillräckligt mellan passen eller får i dig tillräckligt med näring kommer benen brytas ned i en snabbare takt än de hinner repareras. Till sist kommer då en stressfraktur att ske. Inte till följd av ett trauma utan av en längre tids överbelastning.

Hur ställs diagnos?

En stressfraktur kan synas på en vanlig slätröntgen men man bör ha i åtanke att det under de första tre till sex veckorna efter skadan kan se helt okej ut. Det är först när skadan börjar läka som stressfrakturen syns. Risken finns alltså att den missas trots genomförd röntgen. Misstankar om stressfraktur brukar oftast komma i samband med undersökningen och anamnesen när man får höra patienten berätta om symtomen.

MR (magentröntgen) är att föredra då den tydligare ger svar på det skadade området.

Fler frågor?

Stressfrakturer kan vara lurigt och det är med all säkerhet många frakturer som missas eller misstas för andra diagnoser. Har du frågor om stressfrakturer eller behöver hjälp med behandling av det, ring någon av våra kliniker eller maila på info@gaochlopkliniken.se så svarar vi snabbt. Vi hjälper dig mer än gärna att få bukt med dina smärtor.

Senast uppdaterad: 2024-10-04

Texten skriven av: Lars Ottinger – Leg. Sjukgymnast

Varukorg
Rulla till toppen